© 2018 Levande Musik // ADMIN INLOGG

LEVANDE MUSIK VERKAR

MED STÖD FRÅN:

7-9 februari 2017

Grekisk konstmusikfestival

Atalante, Övre Husargatan 1

7/2 Familjeföreställning 18.00

9/2 Konsert 19.00 OBS! Konsertintroduktion 18.00

60kr medlem /100kr ej medlem

9/2 kl 19.00       MONOLOGOS – DIALOGOS

OBS! Konsertintroduktion kl 18.00

Eva Lindal och Chrichan Larson att introducera tonsättarna i programmet

Konserten med musikaliska monologer och dialoger tar vid där föreställningen Katastrof i djungeln slutar.

KammarensembleN utforskar här grekisk 1900-talsmusik genom att länka verk av Nikos Skalkottas med kommenterande improvisationer av WE inför mötet med Georges Aperghis och Iannis Xenakis klangvärld.

 

Programmet tar avstamp i Xenakis’ Keren för trombon solo som skrevs 1986 till trombonisten Benny Sluchin. Verkets titel betyder ”lur ” på hebreiska.

Under festivalen Stockholm New Music 2005 så medverkade Jonny Axelsson och jag, Eva Lindal, i en porträttkonsert med musik av Georges Aperghis och vi fick nöjet att arbeta med honom inför framförandet av Requiem furtif för violin och claves skrivet 1998. Stycket bygger på en dröm som Aperghis hade om en kyrkogård, och av suset i trädens löv. I Requiem furtif, hemligt eller förstulet requiem, speglar fiolen livet och claves döden.

 

Xenakis slagverkssolo Psappha, skrevs 1975. Det rytmiska materialet är baserat på det Sapfiska versmåttet, uppkallat efter poeten Psaphos. Hon levde 500 - 600 fkr på ön Lesbos.  Genom matematiska processer har versmåttets rytmiska ”celler” utvecklats till en mycket sofistikerad och komplex textur. I vissa partier kan man finna en avancerad form av fuga, där samma figur spelas samtidigt i flera stämmor, men med helt olika tempo. Verket har ingen definitiv instrumentation, utan har en uppdelning av olika klanggrupper som musikern själv gör ett urval från. Psappha beställdes av "The English Bach Festival" och är tillägnat slagverkaren Silvio Gualda. 

 

Psappha omgärdas av korta och äventyrliga stycken av Skalkottas för violin och piano samt av stumfilmsmusiken Katastrof i djungeln.

 

Dhipli Zyia, duon för violin och cello av Xenakis är ett ungdomsverk från 1951 som bygger på grekiska folksånger. Verket gavs ut först efter Xenakis död.

Kottos för cello solo skrev Xenakis 1977. Kottos och hans två bröder var jättar i den grekiska mytologin och alla tre bröderna hade 50 huvuden och 100 armar. De var barn till Gaia (jorden) och Ouranus (himlen).

Kanske behöver cellisten ha hundra armar för att spela Xenakis’ Kottos?

-Eva Lindal

Keren, Psappha, Dhipli Zyia, Kottos och Katastrof i Djungeln.

Under dagarna tre presenterar Levande Musik verk av Skalkottas, Xenakis och Aperghis i skolföreställningar och konserter på Atalante. 

 

 

Tanken med föreställningen bottnar i viljan att spegla frågeställningar kring min morfar och hans konstnärskap. Nikos Skalkottas upplevde under långa tider att han levde i exil, en konstnärlig exil. Drabbad av tidens konstströmningar i Berlin under 1920 - talet så saknade han samtidigt Grekland, men väl tillbaka i sitt hemland så längtade han till Berlin.

 

I Grekland återfann han mycket av sin identitet genom folkmusiken men upplevde genomgående ett enormt utanförskap då konstmusiken i Grekland var så isolerad från den nyskapande musiken i Europa, och resten av världen. I vår föreställning så brottas ensemblen både med Nikos tvivel och hans lustfyllda musik.

Programmets titel kommer från stumfilmsmusiken ”Katastrof i djungeln” 

-Eva Lindal

 

Piotr Giro – dans/skådespelare

Maria Stellas – sång/dans

Vangelis Vlavianos – bouzouki/sång

Yngve Malcus – kontrabas

Eva Lindal – violin

Anders Kilström – piano

Åsa Kalmèr – regi/ljus

Ann Bonander Looft – kostym

7/2  kl 18.00    Katastrof i Djungeln – familjeföreställning

Med ”Katastrof i djungeln” presenteras den grekiske tonsättaren Nikos Skalkottas, hans musik, tankar och tiden han levde i genom en dramatiserad konsert.

Skalkottas var min morfar och han levde mellan 1904- 1949. På 1920- talet lämnade han Grekland för att studera komposition i Berlin för bl.a.

Arnold Schönberg och Kurt Weill. När han återvände till Aten i början av 30-talet möttes han av stort motstånd när han presenterade sin nya och radikala musik. Först efter sin död blev han en mycket erkänd tonsättare. Hans modernistiska musik är inspirerad av grekisk folkmusik och rebetika, även kallad grekisk blues.

I föreställningen möter vi Nikos på tavernan där han i brevform berättar om sin musik och sin längtan både till Berlin och till Aten. Han lyssnar och dansar till rebetika som leder hans musik in på nya vägar. Föreställningen innehåller även musik från hans verkan som stumfilmspianist i Berlin under 20-talet samt från hans arbete med att skriva balettmusik för dansskolan i Aten. Dansaren och skådespelaren Piotr Giro gestaltar Skalkottas och samtliga texter kommer från Skalkottas efterlämnade brev.

I en konsert kombineras Skalkottas musik med hans yngre kollega Iannis Xenakis som anses vara en av Greklands viktiga efterkrigs-kompositörer och vars verk bidrog till att revolutionera 1900-talets klassiska musik. På programmet finns även den nu levande grekiska kompositören Georges Aperghis musik. Kvällens program består av solo och duos där Eva Lindal bjuder in kollegor ur Kammarensemblen och verken binds samman med kommenterande improvisationer av WE (trion Windemo Ensemble).

 

 

Eva Lindal – violin

Anders Kilström – piano

Jonny Axelsson – slagverk

Ivo Nilsson – trombon

Chrichan Larson – cello

Mattias Windemo – gitarr